Måndag igen!
En ny vecka har anlänt.
I morse häde det jag bävat för! Min lilla älskling rammlade och slog sig! Han ställde sig mot vardagsrummsbordet och ville sen ner så han bara släppte, BANG! Och så slog han i ögonbrynet i "hyllan" under bordet. Han skrek så jag trodde en lunga skulle komma ut! Min älskade lilla lilla son, jag tog upp honom och såg ett hack! Snutte då, trösta trösta. Det kom inge blod och ögat är inte skadat, men har har nu en salig blandning av färger med ett litet hack som pryder hans lilla ögonlock. Jag fick panik och ringde Conny såklart.
Kev ville prata med sin pappa och vart genast glad när han hörde vem det var i luren.
Så läskigt när han gör illa sig.
Och det är ju typiskt att det händer när jag är själv hemma! Hela helgen har Kev äventyrat och ställt sig mot fotpallar och bord. Men inte rammlat. Men vad händer när mamma är själv, jo då! Då rammlar man. Vad gör man?! Tänk om det hade sprutat blod då? Självklart hade jag försökt stoppat det men....och lägga is? Om det inte slutar ringer man 112 då? Eller om han nu hade rammlat mer på ögat och man trodde det var skadat?! Jag blir tokig. När K vaknar ska jag linda in honom i skummgummi!
Jag har funderat mycket på det här med att Kev är blyg för sin morfar. Har pratat runt lite och kommit fram till:
När man träffar nya människor (eller morfar) så ska K vänja sig vid personen/erna. Sedan om någon vill hållahonom så stannar man kvar en stund så han känner sig trygg. Om han skriker ska han komma till mamma eller pappa. Då vill han känna trygghet. Man ska ta det i barnets takt. K ska lära känna sina nya känslor och vänja sig vid nya ansikten. Nu när rutiner är så viktigt är förändringar extra jobbigt. För morfars del, det är normalt att barn kan bli rädd för närstående människor oxå.På förskolan pratade vi om detta och jag tycker det var skönt att få reda på hur man ska göra.
Kevs farmor: hörde att du hade en lite plan för hur vi/du ska göra när vi kommer ner, mycket bra!
I morse häde det jag bävat för! Min lilla älskling rammlade och slog sig! Han ställde sig mot vardagsrummsbordet och ville sen ner så han bara släppte, BANG! Och så slog han i ögonbrynet i "hyllan" under bordet. Han skrek så jag trodde en lunga skulle komma ut! Min älskade lilla lilla son, jag tog upp honom och såg ett hack! Snutte då, trösta trösta. Det kom inge blod och ögat är inte skadat, men har har nu en salig blandning av färger med ett litet hack som pryder hans lilla ögonlock. Jag fick panik och ringde Conny såklart.
Kev ville prata med sin pappa och vart genast glad när han hörde vem det var i luren.
Så läskigt när han gör illa sig.
Och det är ju typiskt att det händer när jag är själv hemma! Hela helgen har Kev äventyrat och ställt sig mot fotpallar och bord. Men inte rammlat. Men vad händer när mamma är själv, jo då! Då rammlar man. Vad gör man?! Tänk om det hade sprutat blod då? Självklart hade jag försökt stoppat det men....och lägga is? Om det inte slutar ringer man 112 då? Eller om han nu hade rammlat mer på ögat och man trodde det var skadat?! Jag blir tokig. När K vaknar ska jag linda in honom i skummgummi!
Jag har funderat mycket på det här med att Kev är blyg för sin morfar. Har pratat runt lite och kommit fram till:
När man träffar nya människor (eller morfar) så ska K vänja sig vid personen/erna. Sedan om någon vill hållahonom så stannar man kvar en stund så han känner sig trygg. Om han skriker ska han komma till mamma eller pappa. Då vill han känna trygghet. Man ska ta det i barnets takt. K ska lära känna sina nya känslor och vänja sig vid nya ansikten. Nu när rutiner är så viktigt är förändringar extra jobbigt. För morfars del, det är normalt att barn kan bli rädd för närstående människor oxå.På förskolan pratade vi om detta och jag tycker det var skönt att få reda på hur man ska göra.
Kevs farmor: hörde att du hade en lite plan för hur vi/du ska göra när vi kommer ner, mycket bra!
Kommentarer
Postat av: Farmor
Tack så mycket. Hoppas att det fungerar bara.
Trackback
