Första dagen..
Hm det här tar ju evigheter!Sitter och ammar samtidigt och kan bara skriva med en hand! Så jag ger upp nu och skriver mer en annan gång!
Ojojj
oj va tiden går fortfort! Hinner ju aldrig sätta på datorn ens. Fast det kanske är jag som prioriterar andra saker först....men lite synd är det för jag gillar verkligen å skriva av mig ibland.
Här hemma går det bra. Isaak är mer vaken på dagarna nu och sover längre om nätterna. Härliga unge! Och att ta hand om båda barnen själv går bra, det gäller ju att behålla lugnet (för ens eget bästa) och det går bra att hämta/lämna Kevin på dagis. Det är så himla skönt att vi kommit till rutinerna igen. Blir ju nästan samma som förut, bara att man måste amma då och då. Byta lite fler blöjor. Men annars är det som vanligt, frukost till Bompa och mellis till Bompa. Kika på nån film och sen börja med maten, så snart är Conny hemma och allt rullar på.
I dag ska vi dock till mor och Mats och äta. Ska bli skönt å komma bort lite och bli serverad. Synd att det inte händer oftare bara. Något som man verkligen uppskattar som småbarnsförälder är att bli bjuden på mat, man slipper lixom en massa moment då. Och att komma ut ur lägenheten när man är föräldraledig är ju verkligen skönt. Man slipper ju stressa med städning och disk om folk ska komma hit oxå....mycket med det där.
Är så himla gald för min familj. Min bebis, prinsen och blivande maken ( I hope)...det blev så himla bra lixom. Känner att det kommer bli ett bra liv det här, har goda förutsättnigar! Åh, förresten! Jag kan dricka kaffe igen! Så gott! :D Har verkligen längtat efter att tycka om kaffe igen och bara njuta av en kopp. Har druckit så mycket i dag så jag är alldeless hög! Hoho! :p
Andra inlägget
Tiden går himmla fort nu, vi hinner inte göra så mycket om dagarna. I morgon är det Connys sista dag hemma sen börjar han jobba! Och nu på fredag ska han till Gbg (som ett test att jag inte har ihäl ungarna när han är borta?) och detkänns väl sådär. Jag kan ju inte ringa i all panik och behan komma hem direkt. Men min underbara syster kommer hit och hjälper mig! Då kan vi passa på attt ha myskväll och äta gott! Får även besök av fina Jenny (om hon nu inte ligger å föder) och det ska bli riktigt skoj för det var så läge sen!
Hade tänkt att knåpa ihop en förlossningsberättelse här så småningom. Fast det kan ta lite tid, den var ju så himmla lång och på slutet vet jag inte riktigt vad som händer när (om ni förstår vad jag menar). Kanske ska vänta tills jag får mina journaler....
Så, till det nya livet i familjen. Isaak William Björkman. När han föddes vägde han 4340g och var 53 cm lång. Härliga unge! Första nätterna fick jag knappt sova för han ville bara ligga och snutta, men vad gör de! Lågju bara och kikade på min älskling! Man får aldrig nog. Men nu har det blivit bättre, han sover med 2-3h mellanrum och äter sedan. Har börjat med napp då han bara är snuttig när han ska somna (det blev en rejäl avlastning för mig) och det funkar toppen. Isaak är väldigt snäll och gör inte en min när Kevin sätter igång med sina ambulanser och bilar. Funkar finfint att sova medans pappa vispar med elvispen oxå!
Nu säger jag tack å hej för denna gång! TACK Å HEJ!
Första inlägget
41+1
I går fick deut mig till Maxi. Åka rullstol. Svinont. Ingen bebis i sikte.
Fick en tid till bm i morgon, jippie. Not. Hon sa att jag hade hennes godkännande för att få föda nu. För det fanns inga tider till mig! Suck....men hon skrapade fram en till slut. Fy vad trött jag är, alla tjatar hela tiden om ungen har kommit ut än. Skickar sms, ringer och skriver på fejjan. Tror dom att vi låter bli att höra av oss när han väl kommer ut?Att vi kommer skita i att skrika ut hur stålta vi är för vår nya kotte?!Låt mig bara föda färdigt och så så kan jag lova att ni får reda på det inom en snar framtid!!!!!!!!!!Man tjatar inte om sånt med en HÖGGRAVID som har gått övertiden!
Jag är så hemskt trött på det här så jag behöver inte allt tjat.....
Nu är farmor ute med Kevin och åker pulka. Tror att Kevin känner på sig att jag snart ska åka iväg. Han är otroligt mammig ibland. Ska sitta i mitt knä och vara nära (bara att njuta medans det pågår) och på nätterna kommer han in till oss och myser. Så fort jag vänder på mig eller går på toa lägger han en hand på mig så att han vet att jag är kvar. Och ibland ligger han imot mig så han känner mig hela tiden. Jag kommer dö av längtan när jag väl åker....och min älskade snutte kommer se att jag inte är där :(
Nu vill jag bara att det ska hända något. Slemmisen, värkar....vad som helst!
Gott nytt
Det har blivit ett nytt år och jag är fortfarande gravid. Kommer har någonsinn komma ut? Jag är på gränsen till allt....få panik, ge upp, brista ut i gråt varenda sekund på dygnet. Nu är nätterna rikitgt jobbiga, får kramp i ljumsken om jag ligger på sidan så jag måste böka runt med massa kuddar för att kunna ligga på "rygg". Så jag har verkligen inte energin till att föda barn just nu, får aldrig sova ut. Jag blir knäpp!
I dag har jag så himmla ont i fogarna oxå, mest i den i mitten. Det trycker på som fasen när jag går,han ligger nog väääldigt långt ner. Ilar och krampar i mig mest hela tiden. Och tens:en får jobba hårt.
Man tänker ibland - nu måste han ju födas inom de närmsta dagarna. Men så går det tre dagar och han bor fortfarande i mig! Snart har jag gått över tiden med en hel vecka! Och magen den bara växer och växer (bebis lär ju väga 4,5 nu..) och sjunker ännu längre ner. Därmed får jag ännu mer ont i ryggen för den orkar inte med denna mage. Nu är allt bara skitjobbigt, jag vet att jag bara klaga. Men vet ni vad? DET SKITER JAG I!!!!!
Det finns dock lite att glädjas åt:
Han föddes inte på någons födelsedag i december
Inte på julafton
Inte före farmor kom hit
Inte på nyår
Inte 2010
Vi kommer att få en 2011 Januari (för han kan väl inte bli kvar till februari????) bebis. Älskade unge, nu får du komma ut! Du är verkligen efterlängtad!
